Sök

Bloggserie del 3/6: CE-märka en maskin. Riskbedömningen

Uppdaterad: 25 feb 2019

Nästa steg i vägen mot att CE-märka sin maskin är att göra en riskbedömning. Ett lite kontroversiellt uttalande kanske men jag hävdar att det viktigaste är att man har gjort en riskbedömning över huvud taget och att om man missat risker under den så är det förstås inte så bra men underordnat att det faktiskt finns en riskbedömning. Alltså, gör du en riskbedömning strukturerat och metodiskt (och dokumenterar den) så är du hemma!


Ett kärt barn har många namn heter det ju och ofta kallas en riskbedömning också en riskanalys. Detta är inte helt fel men faktiskt är en riskanalys bara en del av en riskbedömning. En riskbedömning består av följande steg:

  1. Fastställ maskinens begränsningar

  2. Riskidentifiering

  3. Riskuppskattning

  4. Riskvärdering

  5. Riskreducering

Maskinens begränsningar

För att riskanalysen ska bli relevant måste man veta vad som ska analyseras och alltså ska man rama in maskinen. Vi ska fundera på följande frågor:

  • Hur ska man använda maskinen? (Förväntad användning.)

  • Hur kan man tänka sig att maskinen används felaktigt? (Förväntad felanvändning.)

  • I vilken miljö ska maskinen användas?

  • Under hur lång tid ska maskinen användas?

Riskanalys.

Riskanalysen är det viktigaste steget i en riskbedömning, utan att ha koll på riskerna med sin maskin kan man inte hantera dem på ett vettigt sätt.


Med det sagt finns det förstås metoder (och verktyg) att luta sig på. Jag föredrar att utgå från punkterna i maskindirektivet, fokusera på en livscykel i taget, bedöma vilka punkter som känns relevanta för produkten och dokumentera riskerna för den specifika punkten. En fördel som jag ser det är att man då redan har analyserat vilka punkter i maskindirektivet som är relevanta för produkten. En nackdel är att det kan kännas nästan övermäktigt att påbörja det. Denna metoden använder både CEDOC och CE Certifier.


Är det en mindre ändring eller liknande som ska göras, då kan det var enklare att göra bedömningen med en mer öppen approach, t.ex. genom att göra som Zert gör i sitt Zert RM. Utgå från nuläge, fundera på vad som är topphändelsen, titta på förebyggande (redan genomförda åtgärder), vad som kan verka mildrande och identifiera sedan kvarvarande risker.


Men, jag har ju en C-standard?

... då behöver jag väl ingen riskbedömning. Nja, det är ju en fördel men nej det ska fortfarande göras en riskbedömning. Vid framtagandet av en C-standard (eller produktstandard som det också kallas) har en riskbedömning genomförts och de flesta riskerna hanteras men grunderna är att det ska först göras en riskbedömning och sen jobbar man med produktstandarden. I de flesta C-standarder finns det en lista med risker som måste beaktas, så jag rekommenderar att man efter att riskidentiferingen känns uttömmande går igenom denna lista och se om man kan skaka fram fler risker.


Riskuppskattning

Okej, vi har 100 risker att behandla efter en väl strukturerad riskidentifiering. Nu då? Jo då är det dags att bedöma hur pass allvarlig risken är och då kan man använda ett antal kriterier för att göra sin bedömning. Jag beskriver nedan två liknande metoder som jag tänkte lyfta fram men det finns faktiskt väldigt många varianter. I SS-ISO TR 14121-2 beskrivs ett antal man kan använda och det räcker med en googling för att hitta en uppsjö. Jag upprepar att det inte är metoden eller verktyget som är viktigt utan att riskbedömningen genomförs metodiskt och strukturerat, så välj och vraka.


1. Risk graf för riskbedömning

Vilket innebär att man har fyra bedömningssteg:

  • Allvarlighet S

  • Frekvens F

  • Sannolikhet att skadan inträffar O

  • Sannolikhet att undvika skadan A


Dessa steg bedöms sen utifrån kriterium som innebär:


Risk graf från ISO-TR 14121-2

2. Numerisk approach för riskbedömning


Här kan man utgå från egentligen liknande punkter:

  • Sannolikhet

  • Allvarlighet

  • Frekvens

Jag har nedan tagit mig friheten att klippa in några skärmdumpar från CE-certifier där denna metoden används.

Bedömningssteg i CE-certifier

Resultatet av valen representeras sedan med en summerad siffra som ger en rekommendation till åtgärd.


Åtgärdsrekommendation i CE-certifier

Behövs ytterligare riskreducering?

Ja det är ju egentligen en bra fråga. Vad är tillräckligt och inte? Det är något som jag själv kan tycka är klurigt men samtidigt ger det sig lite med tiden. Man ska tänka att den kvarvarande risken ska vara så låg som den tekniskt kan vara utan att skena iväg ekonomiskt. Lagomt luddigt eller hur? Men tänk så här då, om du gör den säkraste maskinen i världen men den blir dubbelt så dyr som din konkurrents då får du inte sälja något och nettoresultatet av all den här säkerheten blir att branschen/arbetsplatsen etc inte blir säkrare. Alltså fail. Det måste alltså finnas en balans även här.


Nästa steg i bloggserien kommer handla om hur man arbetar med dokumentationen för att uppfylla grundläggande krav i maskindirektivet.


Prenumenera gärna på bloggen så missar du inget! Om du missade något avsnitt i serien kan du hitta tillbaka till det första här.


Roberth Jonsson

Konsult på Zatisfy AB i Umeå. Roberth brinner för att hjälpa företag att inkludera CE-märkning naturligt i det dagliga arbetet. Läs mer om Roberth här.

0 visningar
Kontakt

Zatisfy AB

Org nr: 559163-3747

VAT: SE559163374701

Rådhusesplanaden 6F

903 28 Umeå

Sweden

Roberth Jonsson

+46(0)705790027

contact@zatisfy.se

  • Facebook Social Ikon
  • Linkedin Social Ikon

© 2020 by Zatisfy AB