Sök

Styrsystem - en säkerhetskomponent eller en komponentsats?

Uppdaterad: 25 feb 2019

I maskindirektivet finns det några ord som kan vara svåra att tolka och ett av dem är vad man egentligen menar med ett styrsystem och var den faller in i definitionerna i maskindirektivet. Jag ska i detta blogginlägg fundera på ett konkret exempel, nämligen hur man ska dokumentera sin produkt, CE-mässigt, när man säljer ett styrsystem i efterhand på en CE-märkt grävmaskin.


För att förstå inlägget lite bättre kommer en liten förklaring på termer jag använder:

  • Komponentsats eller styrsystem: En sammansättning av ett antal komponenter, kablar och hydraulik som ska kopplas samman enligt en monteringsanvisning.

  • Styrenhet eller elektronikmodul: Själva elektroniken som aktiverar utgångar som i sin tur påverkar hydraulik osv.


Applikationsexempel

Till grävmaskiner säljs idag komponentsatser för eftermontering, som t.ex. hjulstyrning vilket jag kommer använda som exempel framgent i inlägget, och som innehåller styrenhet, spakar, kablar och hydraulik. Tillverkaren av komponentsatsen har gjort en riskbedömning och kommit fram till att det krävs en skyddsfunktion enligt EN 13849-1 för att maskinsäkerhet ska uppnås. En skyddsfunktion är alltså en identifierad riskreducering som ska fullföljas med ett styrsystem enligt en viss maskinsäkerhetsnivå (PL).


Detta innebär i sin tur att styrenheten ska uppfylla EN 13849-1 och blir en säkerhetskomponent enligt maskindirektivet och ska därmed CE-märkas både mot maskindirektivet och EMC-direktivet som separat enhet. Så det är ju rätt enkelt men det jag kommer fokusera på är själva komponentsatsen.


Komponentsatsen

Skyddsfunktionen enligt EN 13849-1 ställer förmodligen tydliga krav på hur installationen ska se ut när den är färdig. Kanske har man kommit fram till att det krävs felexkludering av vissa fel som inte går att övervaka och kanske finns det krav på övervakning i hydrauliken. Vi fortsätter med exemplet med hjulstyrningen där det idag finns flera tillverkare som har en skyddsfunktion i stil med "ingen oväntad utstyrning ska ske som påverkar hjulens riktning" vilket fritt översatt innebär "systemet ska inte köra maskinen i diket om inte reglagen är påverkade".


Felexkludering

En felexkludering är intressant och innebär att man kommit fram till att, baserat på den tilltänkta användningen, en viss komponent (t.ex. en tumrulle) inte kommer gå sönder på farligt sätt under hela maskinens livslängd med mycket god marginal. Vad har detta med komponentsatsen att göra? Jo, denna tumrulle ingår ju i komponentsatsen vilket då gör att vi behöver ställa krav på komponentsatsens innehåll för att skyddsfunktionen fortfarande ska gälla!


Krav på övervakning

I exemplet med hjulstyrningen är det tydligt att ett fel på hydrauliken som styr vinkeln på hjulen kan orsaka mycket tråkiga situationer. Flera tillverkare av hjulstyrning (alla?) levererar idag minst två ventiler i serie och en del av tillverkarna har övervakning i tillägg till det. Det finns alltså krav inblandade här som ska vara uppfyllda för att skyddsfunktionen ska gälla så återigen vi behöver ställa krav på komponentsatsens innehåll.


Så vad innebär detta då?

Jo att komponentsatsen är en del av helheten för skyddsfunktionen och missar vi någon del kan vi inte hävda att installationen uppfyller EN 13849-1 och som följd av det inte heller maskindirektivet. Det innebär i sin tur t.ex. att, om man inte vet exakt vad man gör, det inte är att rekommendera att själv plocka ihop sin komponentsats genom hyllprodukter eller tredjepart.

Vilka alternativ finns då för styrsystemet?

Det är viktigt att den som ska montera styrsystemet snabbt kan skapa sig en uppfattning om läget för den. Jag har identifierat tre alternativ för distinktionen och som jag diskuterar nedan:

  1. Delvis fullbordad maskin

  2. Säkerhetspecifikation

  3. CE-märkt mot EMC-direktivet

Kan komponentsatsen inte vara en delvis fullbordad maskin då?

Jo, det kan den men det blir krångligt. När man formulerar sin försäkran om inbyggnad för sin delvis fullbordade maskin ska man specificera exakt varje punkt man uppfyller i maskindirektivet och vilken man inte uppfyller. Detta blir inte helt lätt och blir lätt ganska styltigt.


Säkerhetsspecifikation, vad menar du?

Eftersom det inte finns något formellt krav på en komponentsats att uppfylla maskindirektivet behöver man inte heller göra det. Ett alternativ är att skapa ett dokument som man kallar t.ex. säkerhetsspecifikation och att flika in denna i monteringsanvisningen för komponentsatsen. I Säkerhetsspecifikationen anger man att följande standarder är uppfyllda i tillämpliga delar under förutsättning att monteringsanvisningen följs.


CE-märka mot EMC-direktivet? Men det fanns ju inga formella krav?

Nej, inga formella krav men det kan ändå vara lämpligt. Oftast görs EMC-test på en komplett komponentsats för att få med kablage och liknande i testet och det gör att man faktiskt kan CE-märka mot EMC-direktivet. Denna komponentsatsen uppfyller EMC Under de här förutsättningarna uppfyller man i tillämpliga delar följande standarder. Man kan egentligen alltid CE-märka mot EMC-direktivet oavsett vad man säljer. Man behöver inte säga att komponentsatsen uppfyller maskindirektivet men det är alltså helt okej att CE-märka mot EMC-direktivet.


Så sammanfattningsvis

  • Styrenheten (alltså elektronikmodulen) ska CE-märkas mot EMC-direktivet liksom maskindirektivet då den är en säkerhetskomponent,

  • Komponentsatsen är inte lika svart och vitt men jag tycker att av de förslag vi listat ovan så är det nog säkerhetspecifikationen som är hetast. Jag tror att det är dels ganska likt så som många gör idag och dels tycker jag det knyter ihop säcken ganska bra.

Men varför inte CE-märka då? Och vad är CE-märkningen egentligen till för?


CE-märkning är ju ett kvitto för den som ska använda/montera produkten på att produkten är säker och uppfyller gällande direktiv. Om en produkt inte faller under ett direktiv behöver den inte heller CE-märkas därefter men ovanför direktiven och CE-märkningen står produktansvarslagen. Jag rundar av detta med ett tänkvärt citat:

"När jag granskar en olycka åt polisen eller en påbyggnad åt en maskinåterförsäljare tittar jag på om någon tagit ansvar för det som monterats på. Produktansvarslagen är det viktigaste och det som man i en domstol tittar på. CE-märkningen är ett verktyg att ta sig dit men domstolen i sig tittar inte så mycket på just CE-märkningen utan det handlar mer om: är produkten säker nog och har man gjort allt man kunnat för att nå dit?" Joakim Elvius, Svensk maskinprovning

Min bild är att om man har gjort allt som står i ens makt och kunnande så har man också gjort det man kunnat, vilket är varför alla tre varianterna ovan känns okej. Man kan göra fel och misstag och det kan vara dyrbart i sig men det är strukturen och intentionen i det man gör som är det viktiga.


Så vad är svaret på rubriken då? Jo, styrsystemet är inte en säkerhetskomponent utan en komponentsats.


#EMCdirektivet #Maskindirektivet #SMP #CEMärkning #Delvisfullbordadmaskin #Styrsystem

Vad tycker du om inlägget? Kommentera gärna genom att skapa en användare och logga in.


Skulle du behöva hjälp en liknande utredning som denna fast för din specifika frågeställning? Kontakta oss idag!



Roberth Jonsson Konsult på Zatisfy AB i Umeå. Roberth brinner för att hjälpa företag att inkludera CE-märkning naturligt i det dagliga arbetet. Läs mer om Roberth här.


0 visningar
Kontakt

Zatisfy AB

Org nr: 559163-3747

VAT: SE559163374701

Rådhusesplanaden 6F

903 28 Umeå

Sweden

Roberth Jonsson

+46(0)705790027

contact@zatisfy.se

  • Facebook Social Ikon
  • Linkedin Social Ikon

© 2020 by Zatisfy AB