Att sälja byggprodukter inom EU – Byggproduktförordningen

1. En grundläggande översikt till Byggproduktförordningen

Denna artikel är avsedd att vara en omfattande sammanfattning av kraven för Produktöverensstämmelse för byggprodukter som görs tillgängliga på EES-marknaden. Det är begränsat till krav specifika för konstruktionsprodukter och kommer inte att överväga krav på t.ex. begränsade kemikalier eller förpackningsavfall.

Informationen är primärt sammanfattad från:

• De förordningen om byggprodukter nr 305/2011
• De europeiska kommissionens webbplats för Byggproduktsförodningen
• De europeiska organisationen för teknisk bedömnings webbsida

Med ytterligare information och förtydliganden från:

• Boverket
• Anmälda organ
• Ytterligare officiella EU-källor

Artikeln är inte avsedd att vara en fullständig guide till produktöverensstämmelse, utan snarare en översikt över ämnet eller möjligtvis en referens för specifika begrepp. Artikeln syftar till att besvara frågor som t.ex:

• Är min produkt en byggprodukt?
• Måste jag CE-märka min produkt?
• Vad krävs av mig innan jag kan CE-märka min produkt?
• Vilket ansvar har jag som importör?

2. Vad är byggproduktförordningen?

2.1. Byggproduktförordning nr 305/2011

Byggproduktförordningen (BPF) nr 305/2011 är den lagstiftning som omfattar villkor för byggprodukter som släpps ut eller görs tillgängliga på marknaden. Syftet med förordningen är inte att fastställa regler för byggprodukters prestanda, utan den fastställer i stället en ram av harmoniserade regler för hur prestandan ska testas och presenteras i den tekniska dokumentationen för produkten.

2.2. Vad är definitionen av en byggprodukt?

En produkt eller en byggsats som är avsedd att varaktigt ingå i en byggnad eller struktur. Detta omfattar produkter som används vid uppförandet av byggnader och anläggningar (t.ex. cement, murverk och konstruktionsvirke), produkter som vanligen placeras i byggnader för ”permanent” användning (t.ex. dörrar, golv, elkablar och ventilationskanaler) och även produkter för vägbyggen. Den ospecifika definitionen av byggprodukter gör det omöjligt att upprätta en uttömmande förteckning över produkter som omfattas av förordningen, vilket förmodligen är avsiktligt.

2.3. Grundläggande krav på byggprodukter

Som grund för hela lagstiftningen kring byggprodukter finns sju grundläggande krav som anges i bilaga I av BPF. En byggprodukt måste ha:

• Bärförmåga, stadga och beständighet
• Säkerhet vid brand
• Hygien, hälsa och miljö
• Säkerhet och tillgänglighet vid användning
• Bullerskydd
• Energihushållning och värmeisolering
• Hållbart användning av naturresurser

Även om dessa har ytterligare beskrivningar enligt bilaga I av förordningen, men de kvarstår fortfarande som vaga krav. Krav som ”Byggnadsarbetena ska också vara energieffektiva […]” och ”Byggnadsverk ska utformas och byggas så att de under hela sin livslängd inte kommer att utgöra ett hot vare sig mot byggnadsarbetarnas, brukarnas eller grannarnas hygien eller hälsa]” kan inte uppfyllas på något uppenbart vis. Dessa definieras i förordningen som riktlinjer för väsentliga egenskaper som definieras i harmoniserade tekniska specifikationer.

3. CE-märkning av byggprodukter

3.1. CE-märkningen

För majoriteten av produkter så placeras CE-märkningen som ett utlåtande från tillverkaren om att denne tar fullt ansvar för att produkten överensstämmer med EU-lagstiftningen. Detta ansvar anges i en försäkran om överensstämmelse.

För byggprodukter innebär CE-märkningen istället att tillverkaren tar fullt ansvar för giltigheten av den prestanda som anges i prestandadeklaration. Medlemsländer är ansvariga för att sätta krav för vilken prestanda som behövs, och de får förbjuda användningen av CE-märkta byggprodukter om de inte uppfyller de nationella kraven för prestanda. Detta är sannolikt ett resultat av att byggnadsförordningar fortfarande till stor del är på en nationell nivå. De krav som medlemsstaterna ställer på de väsentliga egenskaperna måste överensstämma med de metoder som används i harmoniserade standarder. CE-märkningen garanterar därför att produkten har en tillförlitlig och standardiserad prestandadeklaration som kan användas för att jämföra med nationella krav.

3.2. Harmoniserad teknisk specifikation

En byggprodukt kan endast CE-märkas om prestandakraven i byggproduktförordningen har utvärderats i enlighet med en harmoniserad teknisk specifikation. I dessa specifikationer definieras prestandakriterierna, metoderna för att testa dessa kriterier och det system som behövs för att begränsa prestandan. De två typerna av harmoniserade tekniska specifikationer är harmoniserade standarder (hEN) och europeiska bedömningsdokument (EAD).

3.3. Harmoniserade Standarder (hEN)

När en byggprodukt har alla sina väsentliga egenskaper helt täckta av hENs, krävs det att dessa används för att bedöma produktens prestanda. En produkt som helt omfattas av hENs måste vara CE-märkt.

3.3.1. Vad är en hEN?

En standardiserad metod för att utvärdera egenskaper och/eller prestanda. Definierar inte nödvändigtvis gränserna för överensstämmelse med lagstiftningen.

3.3.2. Bedömning och fortlöpande kontroll av prestanda(AVCP)

Fem AVCP-system definieras i byggproduktförordningen för att säkerställa att produkter som omfattas av byggproduktförordningen behåller sin deklarerade prestanda under hela produktionsperioden. AVCP-systemen definierar hur tillverkaren och en anmält organ ska utföra produktionskontrollen. I harmoniserade tekniska specifikationer anges vilket AVCP-system som krävs för den prestanda som testas enligt specifikationen.

AVCP är indelat i fem system, med en minskande involvering av anmälda organ, enligt definitionen i bilaga V till BPF:

1+ – Produktionskontroll och provning av prover av tillverkaren. Typprovning, inspektion, övervakning och utvärdering av anmält organ.
1 – Produktionskontroll och stickprover av tillverkaren. Typprovning, inspektion och övervakning av anmält organ.
2+ – Typprovning, tillverkningskontroll och stickprover av tillverkaren. Inspektion och övervakning av anmält organ.
3 – Tillverkarnas produktionskontroll. Typprovning av anmält organ.
4 – Typkontroll och tillverkningskontroll av tillverkaren.

3.4. Europeiska Bedömningsdokument (EAD)

Produkter som inte omfattas eller delvis omfattas av hENs har möjlighet att använda EADs istället för eller utöver hENs vid bedömning av prestanda. Detta alternativ är inte begränsat till de EAD:er som redan har publicerats; EOTA (tillsammans med experter och andra aktörer) kommer att utveckla en EAD om det inte redan finns en sådan när en produkt lämnas in för bedömning. Utvecklingen av EAD sker utan extra kostnad utöver kostnaden av bedömningen.

3.4.1. Frivillig CE-märkning

EADs är ett helt frivilligt alternativ, som kan användas för att CE-märka produkter som annars inte var berättigade till CE-märkningen. Frivillig CE-märkning av en produkt kan både vara ett sätt att få en produkt att sticka ut (”den enda CE-märkta typprodukten på marknaden!”), vilket ger produkten en prestandabedömning som erkänns över hela Europa.

3.4.2. EOTA och ETAs

Utvecklingen av EAD:s organiseras av Europeiska organisationen för teknisk bedömning (EOTA), som är ett organ som inrättats i enlighet med CPR för just detta ändamål. När en produkt bedöms med hjälp av EAD av ett organ för teknisk bedömning (TAB) utfärdas en Teknisk europeisk bedömning (ETA) som ligger till grund för produktens DoP.

Om en produkt har fått en ETA är CE-märkningen inte längre frivillig utan obligatorisk.

3.4.3. AVCP

I ETA kommer det system av AVCP som krävs att anges, samma som för hENs.

3.5. Prestandadeklaration (DoP)

DoP är det viktigaste dokumentet som behövs för att produkter ska kunna CE-märkas enligt BPF. I denna deklaration presenteras prestandan på ett harmoniserat sätt som är utformat för att underlätta jämförelsen av produkternas prestanda i förhållande till andra produkter eller eventuella prestandakrav. DoP måste göras tillgänglig på det språk som krävs i den medlemsstat där produkten säljs. Tillgänglig innebär i detta fall att den tillhandahålls i pappersform, på elektronisk väg eller på en webbplats (måste vara tillgänglig i tio år efter det att produkten släppts ut på marknaden).

En DoP måste innehålla den information som definieras i artikel. 6, enligt förlagan i bilaga III till CPR. Den viktigaste informationen i en DoP är:

• Avsedd användning av produkten
• System(er) av AVCP för produkten
• Tillämpade harmoniserade tekniska specifikation(er)
• En förteckning över väsentliga egenskaper enligt definitionen i den eller de harmoniserade tekniska specifikationerna.
• Prestanda för väsentlig egenskaper relaterade till den avsedda användningen av produkten, åtminstone vara en *

* Eftersom harmoniserade tekniska specifikationer kan definiera väsentliga egenskaper utanför en produkts avsedda användning kan icke-relaterade egenskaper förklaras som ”NPD” (ingen prestanda fastställd).

3.5.1. Försäkran om Överensstämmelse (DoC)

Enligt CPR behöver produkter inte ha en DoC. Men byggprodukter som omfattas av andra CE-märkningsdirektiv och -förordningar kan behöva en DoC utöver DoP.

3.6. CE-märkning på produkten

Efter att en DoP har upprättats för en produkt ska den CE-märkas. Det är inte tillåtet att placera märket under upprättandet av en DoP. Om möjligt ska märket placeras på själva produkten eller en bifogad etikett; när detta inte är möjligt kan märket placeras på förpackningen eller de dokument som medföljer produkten.

CE-märkningen är den enda tillåtna märkningen av en byggprodukt som antyder överensstämmelse med den deklarerade prestanda om de väsentliga egenskaper som definieras i tillämpade harmoniserade tekniska specifikationer.

4. Nationella krav

Alla byggprodukter omfattas av nationella krav, oavsett om de är CE-märkta eller inte. Fördelen med CE-märkta produkter är att deras metoder för att bedöma prestanda är harmoniserade och därför alltid accepteras av medlemsstaterna. Därför kan prestandan hos en produkt alltid användas som en referens mot nationella krav.

4.1. Nationella kontaktpunkter för byggande

Varje EU-medlemsstat är skyldig att svara på frågor om den nationella lagstiftningen om byggprodukter genom sina nationella ”contact points for construction” (NCP). Observera att dessa skiljer sig från ”product contact points”.

4.2. Byggprodukter utan CE-märkning

En byggprodukt som inte helt och hållet omfattas av de hENs och för vilken det inte har utfärdats en ETA kan inte CE-märkas. Utan en DoP och CE-märkning måste byggprodukterna uppfylla den nationella lagstiftning som på ett sätt som tillåts av medlemsstaten.

4.3. Byggprodukter i Sverige

Som ett svenskt företag kommer vi bara att gå in på de nationella detaljerna för Sverige.

4.3.1. Lagstiftning

De svenska reglerna för byggprodukter definieras främst av Boverket. Det viktigaste lagstiftningen är Plan- och Bygglagen (PBL), i detta dokument definieras de grundläggande kraven för byggprodukter i Sverige. De motsvarar till största delen de grundläggande kraven på byggprodukter som fastställs i BPF, men med tillägg:

• Tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga
• Hushållning med vatten och avfall
• Bredbandsanslutning

Boverket har också andra dokument med bestämmelser, t.ex. Boverkets byggregler (BBR) och tillämpningen av Europeiska konstruktionsstandarder(EKS). Även andra myndigheter som Arbetsmiljöverket och Jordbruksverket har bestämmelser om byggande i särskilda fall.

I Sverige är det byggherren som ansvarar för att produkten är lämplig för den avsedda användningen. Det finns alltså inget lagstadgat krav på att tillverkarna endast ska släppa ut produkter som överensstämmer med den nationella lagstiftningen på marknaden. Men på grund av deras juridiska ansvar är det osannolikt att byggherrar köper produkter som inte kan bevisa att de uppfyller kraven.

4.3.2. Typgodkännande

Sverige har infört ett frivilligt system för nationellt typgodkännande av byggprodukter som inte omfattas av hENs (eller ETAs). Detta system gör det möjligt för byggprodukter att få en ackrediterad certifiering som visar att de överensstämmer med Svenska byggregler. Typgodkännandet kan utföras av två  ackrediterade organ, RISE eller Kiwa-certifiering AB, och är vanligtvis giltigt i fem år. Certifieringen är också förenad med krav på intern produktionskontroll och i de flesta fall med övervakning av en tredje part.

Byggprodukter med nationellt typgodkännande kan även märkas med Boverkets ”Typgodkännandegaffel”.

Svenskt typgodkännande säkerställer inte att en produkt är giltig enligt den nationella lagstiftningen i någon annan medlemsstat inom EES. Men prestandadokumenten kan användas som dokumentation av specifika prestationer; detta bör alltid verifieras genom att kontakta relevanta nationella kontaktpunkter(NCPs).

5. Undantag med förenklade förfaranden

EU har erkänt att det finns flera fall där hela BPF processen kan vara begränsande och har därför inkluderat ett antal undantag.

5.1. Lämplig teknisk dokumentation

BPF definierar tre fall där en DoP kan upprättas utan testning för alla väsentliga egenskaper. I stället kan i dessa fall Lämplig teknisk dokumentation användas. Om produkten har AVCP-system 1+ eller 1 ska Lämplig teknisk dokumentation verifieras av ett anmält organ.

• Om villkoren i det relevanta hEN- eller kommissionsbeslutet tillåter att en viss prestandanivå deklareras utan provning.
• Om en produkt som tillverkats av en annan tillverkare motsvarar produkten, godkänner den andra tillverkaren användningen av sina testresultat, t.ex. vid privat märkning.
• Om byggprodukten är ett system av komponenter och leverantören av alla eller vissa av komponenterna redan har testat systemet eller komponenterna. Då kan de godkänna att deras provsresultat används.

5.2. Undantag från DoP

BPF definierar tre kategorier av byggprodukter som inte behöver en DoP även om de omfattas av hENs. För dessa kan i stället gällande nationella regler användas.

• Individuellt tillverkade eller specialtillverkade produkter från en icke-serieproduktion och installerade i ett enda byggnadsarbete.
• Byggprodukter som tillverkas på byggarbetsplatsen där de ingår.
• Byggprodukter som tillverkas på ett icke-industriellt och traditionellt sätt för renovering av byggnadsverk med officiellt skydd som en del av en utvald miljö, på grund av deras exceptionella arkitektoniska eller historiska värde.

5.3. Simplified AVCP

Antag att någon av dessa förenklade procedurer används. I så fall ska tillverkaren upprätta specifik teknisk dokumentation som visar att de förfaranden som används är likvärdiga med de som definieras i hENs.

5.3.1. Mikroföretag

Mikroföretag (enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EC) med färre än tio anställda och en årlig omsättning på mindre än 2 miljoner euro får använda andra testmetoder än de som anges i de tillämpliga hEN:erna om de ingår i AVCP-system 3 eller 4. De får också tillämpa system 4 för produkter som annars skulle vara tillämpliga enligt system 3.

5.3.2. Skräddarsydda produkter

Individuellt tillverkade eller specialtillverkade produkter från en icke-serieproduktion och installerade i ett enda byggnadsverk behöver inte prestandadeklareras.

6. Ekonomiska aktörers skyldigheter

BPF definierar fyra grupper av ekonomiska aktörer med olika skyldigheter. Dessa skyldigheter gäller inte för CE-märkta produkter utan för alla produkter som omfattas av förordningen. Vissa skyldigheter gäller endast produkter som har CE-märkts.

Alla ekonomiska aktörer (utom auktoriserade representanter) är ansvariga för att se till att en produkt som de släpper ut på marknaden uppfyller de krav som anges i de BPF . Om en ekonomisk aktör anser att en av de produkter som han eller hon har släppt ut på marknaden inte uppfyller kraven, måste han eller hon se till att produkten ställs i ordning med kraven eller återkallas. Alla ekonomiska aktörer måste samarbeta med behöriga nationella myndigheter när de begär det.

Följande avsnitt är sammanfattningar av skyldigheterna för de olika ekonomiska aktörerna. Kapitel III i BPF beskriver skyldigheterna i detalj, och de relevanta artiklarna bör läsas i sin helhet av alla ekonomiska aktörer innan en byggprodukt släpps ut på marknaden.

6.1. Tillverkare

Ansvaret för att utarbeta den relevanta tekniska dokumentationen, testa produkten och utföra det relevanta AVCP-systemet ligger hos den ekonomiska aktör som anses vara tillverkare.

Importörer eller distributörer anses vara tillverkare när de släpper ut produkter på marknaden under sitt eget namn eller varumärke, vilket ibland kallas ”private labelling”. De anses också vara tillverkare om de ändrar produkten på ett sätt som kan påverka den deklarerade prestandan.

Sammanfattningsvis är tillverkarens ansvar att:

• Teckna  en DoP och placera CE-märkningen
• Behålla tekniska dokumentationen i 10 år efter att byggprodukten släppts ut på marknaden
• Se till att produktionen behåller den deklarerade prestandan*
• Säkerställa produktens spårbarhet
• Förse produkten med instruktioner och säkerhetsinstruktioner på det språk som krävs av den medlemsstat där produkten säljs.
• För ett register över klagomål, produkter som inte uppfyller kraven och produktåterkallelser.
• Kontakta de nationella myndigheterna om produkten inte längre anses uppfylla kraven och därför utgör en risk.

* Observera att den inte nämner AVCP specifikt.

6.2. Auktoriserad representant

En tillverkare kan utse en auktoriserad representant som ska ansvara för att bevara den tekniska dokumentationen och tillhandahålla den på begäran till nationella myndigheter. Auktoriserade representanter kan också agera som laglig EU-operatör för tillverkare utanför EU (krävs sedan 2020). Om du vill veta mer om auktoriserade representanter kan du läsa den här artikeln.

6.3. Importör

Vid import av byggprodukter till ett EES-medlemsland (från en icke-medlemsstat) måste importören säkerställa att tillverkaren har utfört sitt ansvar:

• Teckna en DoP och placera CE-märkningen
• Utförde tilldelad AVCP
• Göra produkten spårbar.
• Har rätt dokumentation för produkten.

Dessutom måste importören:

• Lämna sina kontaktuppgifter på eller tillsammans med produkten eller se till att det finns kontaktuppgifter till en annan ekonomisk aktör som är etablerad i EU. Kravet på en ekonomisk aktör baserad i EU ändras i BPF genom förordning 2019/1020; läs mer här.
• Se till att produkten levereras med instruktioner och säkerhetsanvisningar på det språk som krävs i den medlemsstat där produkten säljs.
• Se till att produktens prestanda inte äventyras under transport eller när de tas om hand.
• För ett register över klagomål, produkter som inte uppfyller kraven och produktåterkallelser.
• Behåll en kopia av DoP och se till att teknisk dokumentation finns tillgänglig i 10 år efter att produkten har släppts ut på marknaden
• Kontakta nationella myndigheter om produkten inte längre anses uppfylla kraven och därför utgör en risk

6.4. Distributör

Som distributör av en byggprodukt är man skyldig att se till att tillverkaren och importören har uppfyllt sina skyldigheter:

• Produkten är CE-märkt
• Produkten har rätt dokumentation
• Produkten levereras med instruktioner och säkerhetsinstruktioner på det språk som krävs av den medlemsstat där produkten säljs.
• Produkten är spårbar till tillverkaren och importören om så relevant.

Dessutom måste distributören

• Se till att produktens prestanda inte äventyras under transport eller hantering.
• Kontakta de nationella myndigheterna om produkten inte längre anses uppfylla kraven och därför utgör en risk.

Vill du veta mer?

Om du vill veta mer om hur Zatisfy kan hjälpa dig att följa denna förordning kan du läsa mer här, skicka ett e-postmeddelande till mailto:[email protected] eller boka ett kostnadsfritt 25-minuters möte med en av våra experter här.