Sök

Bloggserie del 2/6 CE-märka en maskin: Kravanalys

Uppdaterad: 2 dec 2019

En oerhört viktig del i CE-märkningsprocessen är att hitta vilka krav som gäller för maskinen i fråga. Har man inte detta klart för sig så är det ungefär som att springa fort men utan att veta var man är på väg.


Vilka direktiv gäller?

EMCD, LVD, MD. Det finns några att välja bland men hur väljer man? I respektive direktiv finns beskrivet vilka kriterier som gäller för att direktivet ska gälla. Det går ganska snabbt att skaffa sig en uppfattning genom att gå in i dem och läsa. Jag väljer att fokusera på MD (eller på svenska: AFS2008:3) och då gäller följande kriterier enligt :

"Dessa föreskrifter gäller följande produkter a) maskiner, b) utbytbar utrustning, c) säkerhetskomponenter, d) lyftredskap, e) kedjor, kättingar, linor och vävband, f) avtagbara mekaniska kraftöverföringsanordningar, samt g) delvis fullbordade maskiner. " §1 AFS2008:3 (alltså maskindirektivet)

Så vad är då en maskin, säkerhetskomponent osv? Jo det finns förstås också att läsa i AFS2008:3. Vidare finns också ett annat lästips (som en god vän benämnde: 400 sidor byråkratisk kärlek...) nämligen guiden till maskindirektivet.


Så nu då vi vet att det är maskindirektivet som gäller för min maskin, vad nu? Jo då ska vi se om vi kan få hjälp av standarder, harmoniserande eller inte, ABC-standarder.


Vad finns det för olika standarder?

Det finns A, B och C-standarder som skapar en pyramid kan man säga, där A-standarden (ja singular form, det finns bara SS-EN 12100:2010) är allmänt giltig och ska alltid beaktas när produkten ska följa maskindirektivet. Sen finns det B och C standarder. SIS har släppt en bok som heter HB 542 101 frågor och svar om maskindirektivet där denna enkla definition går att läsa:

  • A-standard, gäller för alla typer av utrustning

  • B-standard, gäller vissa typer av utrustning

  • C-standard, gäller för en specifik maskin.

En maskin har, om man har tur en C-standard som gäller för just den maskintypen. Toppen, då är halva slaget vunnet kan man säga. Men hur vet man om produkten har en C-standard? Vi börjar i den änden.


Hitta din C-standard

Det är som sagt en stor fördel om man har en C-standard för sin maskin då en C-standard är presumptiv, vilket betyder att man följer maskindirektivet om man följer standarden. Det finns några sätt att göra för att hitta sin C-standard och jag ger två ganska konkreta tips:

  • Fråga. Ring till SIS, Svensk maskinprovning eller Arbetsmiljöverket eller en leverantör av en liknande maskin och/eller använd ditt kontaktnät och fråga helt enkelt. Är det nåt jag lärt mig så är det att många i denna världen (maskinsäkerhetsvärlden, standardvärlden, industrivärlden, välj du...) drivs av samma övergripande tanke som jag själv, skapa säkrare arbetsplatser, och de vill hjälpa till.

  • Sök på SIS.se. SIS har en bra hemsida där man kan söka antingen på maskinen (t.ex. lastbilskran) i fritext eller på ämnesområdet (t.ex. skogsbruk). Om du väl har hittat en standard som verkar intressant (säg SS-EN 12999) kan man klicka på en länk som heter "framtaget av" under "produktinformation" till höger. Då kommer du till den aktuella tekniska komitteen (i det här fallet TK262) där du kan se vilka andra standarder som gruppen arbetar med eller redan har utgivit. Kanske vill du delta själv i arbetet?


Det är ganska vanligt att en C-standard refererar till en A eller B standard och tar antingen specifika krav eller mer generellt påpekar att man ska uppfylla den standarden. I sådant fall får man inkludera det specifika kravet eller hela standarden i sin kravbild för CE-märkning.


Äsch, det fanns ingen C-standard...

Okej, det fanns ingen C-standard för din vedklyvare-som-drivs-av-framhjulet-från-en-gammal-opel-maskin, hur gör man då? Jo då gäller att gå på de grundläggande kraven i maskindirektivet vilket innebär riskbedömning, bruksanvisning och lämpliga B-standarder istället. Du får direkt en högre bevisbörda om det inte finns en C-standard vilket förstås kan vara spännande.


Vad bygger du för maskin?

Det finns en variant också som jag vet att vissa aktörer tillämpar, nämligen att plocka krav från närbesläktade C-standarder med din vedklyvare och bygga ihop din egen "produktstandard". Detta är en tjänst som t.ex. SMP erbjuder och som jag själv köpt vid två olika tillfällen för nya applikationer av en produkt vi då utvecklat. En C-standard ska hjälpa till att uppfylla alla grundläggande krav i maskindirektivet och poängen med ta delar från andra C-standarder är att täcka upp likvärdiga risker. Ett bra exempel är momentet att lyfta och hantera en lastpall vilket kan göras med en mängd olika maskiner. Om man då ger en maskin en möjlighet att lyfta pallar, och den möjligheten saknats tidigare så kan man se hur man löst riskerna i andra standarder. Ett närstående exempel är pallgafflar på grävmaskiner där man kan se hur man löst risker, som t.ex. fallande pallar och instabilitet vid långt utskjut, i standarden för teleskoplastare.


Det kan också finnas en möjlighet att det finns krav som kan hämtas från basmaskinen (t.ex. grävmaskinen eller skogsmaskinen) och som i delar kan vara applicerbara på din utrustning som du monterar på basmaskinen. Då kan du komma en bit på vägen med de kraven och kan få en lite enklare resa mot en CE-märkt maskin.


Sammanfattningsvis

En C-standard underlättar livet för dig som tillverkare och finns det inte någon som passar exakt kan det finnas en övergripande standard (alltså t.ex. EN 474-1 och EN 474-5 om du tillverkar en ny sorts utbytbar utrustning till en grävmaskin) som man kan använda ett subset av krav från. Finns det inte en framkomlig väg den vägen kan man titta åt sidan till närliggande C-standarder och lyfta över krav ifrån. Får du inte till det heller så gäller att gå på A och B-standarder och grundläggande kraven i maskindirektivet.


Jag tycker själv att detta moment är 1. oerhört viktigt och 2. ganska klurigt så det lönar sig att lägga en hel del energi på just detta för att få en bra och komplett kravbild.



Nästa steg

Dåså, då har vi samlat alla krav från ABC-standarder och tillämpliga direktiv. Vad är då nästa steg? Jo, oavsett om du har en C-standard eller inte att luta dig mot så ska du göra en riskbedömning av produkten/maskinen/maskinlina etc. och nästa avsnitt i bloggserien handlar om just riskbedömning.


Se nästa inlägg i serien: Del 3 Riskbedömning


Roberth Jonsson

Konsult på Zatisfy AB i Umeå. Roberth brinner för att hjälpa företag att inkludera CE-märkning naturligt i det dagliga arbetet.


Läs mer om Roberth här.

0 visningar
Kontakt

Zatisfy AB

Org nr: 559163-3747

VAT: SE559163374701

Rådhusesplanaden 6F

903 28 Umeå

Sweden

Roberth Jonsson

+46(0)705790027

contact@zatisfy.se

  • Facebook Social Ikon
  • Linkedin Social Ikon

© 2020 by Zatisfy AB